En liten sjukling

Okej, uppdatering efter gårdagens inlägg. Det visade sig att min skalle inte var riktigt så okej som jag låtsades, och det märkte jag snabbt. På kvällen fick jag världshistoriens huvudvärk ackompanjerat av yrsel och illamående. Jag tvingade i mig lite mat och tog en sömntablett för att få sova, men nej. Låg och vred och vände mig halva natten, och sov ytligt andra halvan. På morgonen kändes det som att mitt huvud var på väg att explodera. Det blev värre hela tiden, likaså illamåendet och yrseln. Efter att ha sjukanmält mig, bestämde jag o mamma att det var dags för en läkare att ta en titt. Så jag o Marcus tog en taxi till akuten, där de lade mig i en säng direkt. Jag fick berätta om mig själv (till varje person på nytt) och fick ett nackskydd. Den såg ganska bekväm ut, men oj så fel jag hade. Efter fyra timmar skulle jag ha kunnat slita den i stycken. Sen var det dags för undersökning x 5, blodprov, blodtryck, magnetröntgen, och lite allmänt skjutsande fram och tillbaka i en sjukhussäng. Gissa om det är skönt när man är yr? När jag försökte sätta mig upp en stund blev jag vänligt anvisad att lägga mig ner igen. Nåja, efter många om och men (och en riktigt uttråkad Marcus), fick jag höra att inget var brutet och det inte var någon fara. Jag har muskelsträckningar i nacken, och har sträckt en magmuskel när jag parerade fallet. En mycket nonchalant läkare uttryckte det såhär "Det kommer att göra om möjligt ännu mera ont i morgon, men det är ingen fara med dig!". Så nu ska jag vila, och hoppas på vackert formade blåmärken.

Saker som är annorlunda i Sveriges sjukhusvärld:

• av någon orsak hälsar de ännu i hand, och presenterar sig alla med förnamn. Endast.
• alla är jättenutteputtegulliga och det är inte långt ifrån att man blir nypt i kinden.
• alla sjukskötare kallas syster. Även männen.
• man får vara 7 dagar borta från jobbet utan läkarintyg (jämfört med våra 1-3 dagar...). Vilket förtroende!
• det finns inga recept på papper, allt finns på datorerna i apoteken.
• det är ingen kö whatsoever i väntrummet! (eller så hade vi bara tur)
• alla anteckningar görs på papper - vilket resulterar i att nästa skötare inte har en aning om vad som är fel på dig.
• man får inte ersättning för taxiresor, hur sjuk man än är.
• skötarna knackar före de kommer in i rummen.

Den här listan skulle antagligen kunna bli längre.