Korrekturläsning

Igår satt jag o Marcus (för sista gången!) med hans uppsats. Vi gjorde en ordentlig genomgång av både grammatik och innehåll. 7 h tog det, helt sjukt! Uppsatsen är ju lång, men så länge hade jag aldrig trott att det skulle ta. Efteråt var vi båda helt svettiga o sönder av trötthet, och då säger jag -"Har du nånsin älskat mig mer än nu?" o Marcus säger uppriktigt förvånat -"Nej, det har jag nog inte!".

Svenskt julbord

Jag tackar en högre makt för att jag inte ska spendera julen här! Idag i skolan var det julmat som gällde, och jag har nog aldrig riktigt funderat på hur olika julborden är i olika länder. Men det är det. Här fanns det julskinka - men det var det enda jag kände igen. Nu är ju inte jag och min familj rätt personer att jämföra med egentligen, eftersom vi sedan flera år tillbaka helt har skippat julmaten. Vi insåg att ingen uppskattade det det minsta lilla, så nu lagar vi lyxpizza varje jul istället, och alla är nöjda!

Nåja, back to the point. Julmat i Sverige består av julskinka, som sagt, korv, köttbullar, Janssons frestelse - och massvis med röror och geggor. Rödbetssallad, färsksallad, och något riktigt underligt: brunkål och grönkål (Halländsk specialitet) med kryddor och grejer. Mina kollegor tvingade mig att smaka och skrattade sedan gott åt min reaktion. Alltså grönkålen smakade, och såg ut, som ruttet sjögräs och var segt och trådigt, medan brunkålen bara smalt i munnen. Måste spotta ut brunkålen för det var en så obehaglig smak! Fy sjutton säger jag. Urk, fick genast rysningar när jag tänker på det.

Grönkål och brunkål. Kanske ni lite förstår av bilden.

Update från ruskiga Halmstad

Det här med bloggandet. Nu är det så att jag jobbar hemskt långa dagar (för att vara jag) och har mer fibrovärk än jag haft på länge. Jag skyller på vårt väder; regn o rusk varje dag! Så när jag kommer hem från jobbet och har lagat mat till två så är det soffan och serier som gäller. Det finns liksom inte hjärnkapacitet för blogg då. Ni får ursäkta! Men snart är jag hemma.
Marcus jobbar ännu längre dagar än jag, nu är det slutspurt för uppsatsen vilket innebär 8-10h skrivande varje dag. Så vi är båda ungefär lika utmattade på kvällen.
Jag tycker verkligen om mitt jobb, men suck och stön vad tungt det är. Så många barn, så mycket problem. Men som jag sa till pappa häromdagen, så känns det verkligen som att man gör en skillnad för de här barnen. Det är så många som verkligen behöver oss, så därför känns det bra att få komma tillbaka efter julen sen.
Språket börjar funka ganska bra, det enda som fortfarande är svårt för barnen och mina siffror! De säger [schuugeschu] medan jag säger [tschjuguschju], ja men ni vet. Det är ganska annorlunda. Och när jag berättar att någon är sjuk så kan det komma en hel del fniss och härmanden.
Imorgon är det Lucia på ena eftiset, så det blir en lång dag, men sen är jag ledig på fredag! Då ska det bli lite mer julklappsshopping och massor vila. Hoppeligen lugnar min kropp sig sen!

Den där störda pojkvännen

Idag när vi står i tvättstugan med trettiofyra kg smutstvätt ungefär, och jag häller i tvättmedel i maskinen, så börjar han klaga igen. Tydligen lägger jag i alldeles för mycket tvättmedel. Just då kommer det in en ung, snygg granne, men tror ni han bryr sig? Nej. "Du häller i tvättmedel som om du skulle ha bajsat på kläderna!!".

Jag rodnar fortfarande.

Veckoslut och filmtips!

Åh att man kan vara lycklig över att vara ledig. Jobbveckan var tung (läs Saldo för dagen så förstår ni). Fredagen gick i ett blurr, med idolfinal som höjdpunkt, men sen var det äntligen lördag.

Jag började dagen med att åka till centrum och handla lite julklappar och känna på lite julstämning! Tyvärr var ju alla mina barn där, så man blir ju passligt anonym. Börjar märka att det här nog är en mindre stad än jag är van vid (Mariehamn räknas inte).

Sedan ställde jag mig, min nya vana trogen, i köket -och där blev jag sedan ett par timmar. Jag lagade en helt hopplöst god smörkola! För första gången. Alltså kan-inte-sluta-äta-god. Till middag blev det laxsås med spenat och ekologiska ärter (jo, det är skillnad) med tagliatelle. Så gott! Jag börjar kunna vara stolt över mig själv, känns det som.

Sedan såg vi film. Och nu - nu ska ni få höra. Vi såg Warrior och det är utan tvekan det bästa jag sett på länge. Det är en ganska våldsam film om mixed martial arts, men med en vacker familjehistoria bakom. Eller vacker är nog fel ord, kanske snarare sorglig. I slutet grät jag som jag inte har gråtit sen jag såg Titanic för tio år sen! Och när filmen tog slut satt jag kvar och grät så ögonen värkte. Och filmen fastnade. Inte en sådan man glömmer direkt alltså.

Nu säger jag bara - SE DEN!

Best of Idol 2011

Moa Lignell - When i held ya

Och de två finalisterna såklart! Nu e det spännande!
Amanda Fondell med vinnarlåten
Robin Stjernberg med vinnarlåten

Saldo för dagen

• 9,5 h jobb
• 9.5 h tålamodstest
• 37 sparkar av små barn som är starkare än man kan tro
• ett blödande huvud (inte mitt den här gången)
• trötta arbetskollegor och lycka för fredag
• 11 kr på telefonen

• en ny essä att korrekturläsa
• en lika hälsosam middag som igår
• en hel kväll i en soffa (Idolfinal+chips&godis)

Gossip girl

Jag känner, riktigt påriktigt, att jag börjar vara för vuxen för Gossip girl. Jag ser ju på det fortfarande, för det känns som att det är en del av mig eftersom jag har sett det så länge. Nu börjar det dock kännas som att det skulle vara lämpligt att avsluta det här förhållandet. Hur ska man klara det?

Självständighetsdagen

Det enda tecknet på att det faktiskt är Finlands självständighetsdag idag var att jag fick gratulationer av mina kollegor, som tydligen har mycket internationella kalendrar.

Längtar hem.

Fotbollsmål

Idag har det varit en tung dag på jobbet, med mycket fysisk stress och många fula ord. Men när jag kom hem fick jag hemlagad mat, och så fick jag ligga på Marcus arm och titta på tidernas bästa fotbollsmål enligt honom på youtube. 

Allt jämnar ut sig.

Det där med finlandssvenska

Jag börjar vara ganska medveten av min dialekt nu: har förklarat det här med finlandssvenskarnas existens så många gånger att jag har en inövad, snabb version t.ex. för barnens föräldrar. Men idag fick jag frågan "Hur kan det komma sig att du har en så stark finsk brytning om du är finlandssvensk?" och jag blev helt ställd. Så nu har jag fått för mig att jag bryter mycket mer än alla ni andra, så vänta bara tills jag kommer hem. Jag kommer inte att hinna med annat än att lyssna på er och jämföra.

På tal om hem - snart kommer jag hem!!


Bra artikel som pappa hittade om precis det här!

Matbloggaren?

 Idag har jag storhandlat trots haglet och den hysteriska stormen, och sedan har vi haft en riktigt fin söndag! Jag har lagat filodegsknyten med kyckling, rucola, soltorkade tomater och fetaost. Filodegen var ganska svår att handskas, med eftersom den stelnade och sprack, och de första knytena blev sjukt fula, men smaken var god! Med det som blev över av degen experimenterade jag lite. Så det blev några knyten med banan i som jag åt med sirap. Mjam!
Sedan lagade vi ischoklad, julgodis ska man ju ha!

Lite bilder, men som sagt - jag är medveten om hur knytena ser ut!

Hahaha! Nu är de två enda snygga redan uppätna.

Bananknyten med sirap. Godare än det ser ut/låter!

Ischoklad och julkänsla!

Ett mindre glatt inlägg

Byråkrati. Jag spyr.

Okej, inget långt inlägg nu så det blir såhär istället:

• behöver ett svenskt bankkonto för min lön
• kollar öppettider på nätet
• jobbar varje dag när de har öppet, katastrof
• ringer för att dubbelkolla vad jag behöver ha med mig
• har en ledig förmiddag, går till banken, för att se att de har stängt. Utan att tycka att det är info som skulle kunna finnas på hemsidan.
• tar mig (det här är alltså allt före jobbet =stress) till den andra banken, skäller ut dem för brist på info, får en bitchig kassörska som säger att det faktiskt har funnits en annons i tidningen (vem fan läser den?)
• ska öppna konto, då hon (fortfarande bitchig) påpekar att jag behöver det ena och det andra pappret med mig. Säger argt att jag kollat med banken i telefon tidigare och inte fått någon info. Hon bitchar lite till, jag stormar ut.
• Hon meddelar att jag kan gå till en annan bank.
• Jag gör det nästa dag, bara för att höra att jag måste gå tillbaka till den första.
• Summa summarum: jag är utan konto och jag hatar byråkrati.

Den fattigas lyx

Jag har varit fattig så länge nu, och är skyldig både Lotta o Marcus lite pengar (läs: massvis) så jag unnar mig aldrig någonting. För sötsaker och god mat räknas inte. Men herregud, vet inte när jag senast har shoppat = tillåtit mig själv att shoppa! Nåja, back to the point. Igår kom en oväntad skatteåterbäring, bonuspengar om man så vill, och jag fick Marcus tillåtelse att lite unna mig själv någonting. Och oj vad jag har väntat på den här dagen. Nu tror ni att jag went crazy, men inte alls. Jag köpte en mycket mycket mycket efterlängtad bok! Bibba är inte riktigt något alternativ eftersom jag läser så trögt nuförtiden och har minnet av en fiskpinne.

Så nu är den här min!! Lycka!

Dessutom råkade jag på världens coolaste butik! Det är en sådan där billig kitsch-butik, med stor betoning på billig. Så jag köpte en fotoram/klocka, fyra askar läkerol, hårspännen, en grönsakskniv, två paket med 10 tuscher - för 90 kronor. FATTA! (sorry, som sagt... fattig) Butiken heter TGR och har precis öppnat, fick jag som förklaring till de hysteriska folkmassorna.

Nu ska jag mysa med min flitiga studerande, se på film och laga hemlagad pizza. Ute stormar det och regnar så det ska bli skönt att stanna inne!

Värdens coolaste onödigaste pryl

Nu ska ni få se.

Det här är mitt nya busskort! Jepp, du läste rätt. Jo, i lilla Halmstad. Fungerar som ett kort, fylls på emd värde eller period och dras mot läsaren i bussen.
Så nu har jag en tag/swipe för portuppgången (!), en för skolans dörrar, och en för bussen.

Goda nyheter!

Fick idag beskedet att jag blir anställd för vårterminen också! Jätteroligt, så slipper man börja från början på något nytt ställe. Sen är jag ju otroligt förtjust i skolan, personalen och barnen - så det ska bli roligt! Hur tungt jobb man än har tycker jag det viktigaste är att man känner sig behövd, och verkligen känner att man gör nytta. Och såklart att man kommer bra överens med dem man jobbar med!

Puss från en glad Tanja

Stormen Berit

... har lagt sig, men nu tror de att det ska komma en ny pust runt onsdag nångång. SUCK! Mera bilder från gårdagen: Marcus tog sig till Västra stranden med min pocketkamera. Tydligen var det fullt med folk längs strandkanten! Vågorna var hysteriska och när han äntligen kom hem så var han dyngsur.

Årets segaste bloggare

... har äntligen återuppstått! Veckoslutet (och torsdag och fredag, i knooow) har varit riktigt tröga. Jag har spenderat timmar framför tv:n - jag har tur som har en seg pojkvän as well! Så där har vi suttit, och nog kunde det vara värre. På lördagen gjorde jag misstaget att tro att jag orkade cykla till köpcentrumet och handla, och visst gick det ju, men resten av dagen var jag helt slut och mådde illa.
Nåja, men idag är det måndag. Dagen började med trötthet, och ett besök hos min nya hemläkare. Och vill ni höra vilken lyx? Fysioterapeut, psykolog, allt som man kan tänkas behöva finns på vårdcentralen och är till allas förfogande! Min läkare var en ung och trevlig kvinna, som verkligen verkar vilja hjälpa till med alla mina krämpor och mediciner. Så jag har hopp!
Sedan var det jobb, och det visade sig att både barnen och mina kollegor hade saknat mig, så det var superroligt. Lärarna hade upplyst eleverna om vad som hade hänt mig, så barn som jag aldrig hade sett förut kom fram till mig och frågade hur mitt huvud mådde! Artiga små typer. Det var ganska tungt att jobba idag, känner mig liksom ganska omtumlad ännu och nacken/huvudet värker. Men det var skönt att vara tillbaka!
Och som ett extra plus i kanten hade vi två manliga vikarier i skolan, och ååååh vad dom var snygga! Grekiska gudar på en skola? Jag klagar inte!

En liten sjukling

Okej, uppdatering efter gårdagens inlägg. Det visade sig att min skalle inte var riktigt så okej som jag låtsades, och det märkte jag snabbt. På kvällen fick jag världshistoriens huvudvärk ackompanjerat av yrsel och illamående. Jag tvingade i mig lite mat och tog en sömntablett för att få sova, men nej. Låg och vred och vände mig halva natten, och sov ytligt andra halvan. På morgonen kändes det som att mitt huvud var på väg att explodera. Det blev värre hela tiden, likaså illamåendet och yrseln. Efter att ha sjukanmält mig, bestämde jag o mamma att det var dags för en läkare att ta en titt. Så jag o Marcus tog en taxi till akuten, där de lade mig i en säng direkt. Jag fick berätta om mig själv (till varje person på nytt) och fick ett nackskydd. Den såg ganska bekväm ut, men oj så fel jag hade. Efter fyra timmar skulle jag ha kunnat slita den i stycken. Sen var det dags för undersökning x 5, blodprov, blodtryck, magnetröntgen, och lite allmänt skjutsande fram och tillbaka i en sjukhussäng. Gissa om det är skönt när man är yr? När jag försökte sätta mig upp en stund blev jag vänligt anvisad att lägga mig ner igen. Nåja, efter många om och men (och en riktigt uttråkad Marcus), fick jag höra att inget var brutet och det inte var någon fara. Jag har muskelsträckningar i nacken, och har sträckt en magmuskel när jag parerade fallet. En mycket nonchalant läkare uttryckte det såhär "Det kommer att göra om möjligt ännu mera ont i morgon, men det är ingen fara med dig!". Så nu ska jag vila, och hoppas på vackert formade blåmärken.

Saker som är annorlunda i Sveriges sjukhusvärld:

• av någon orsak hälsar de ännu i hand, och presenterar sig alla med förnamn. Endast.
• alla är jättenutteputtegulliga och det är inte långt ifrån att man blir nypt i kinden.
• alla sjukskötare kallas syster. Även männen.
• man får vara 7 dagar borta från jobbet utan läkarintyg (jämfört med våra 1-3 dagar...). Vilket förtroende!
• det finns inga recept på papper, allt finns på datorerna i apoteken.
• det är ingen kö whatsoever i väntrummet! (eller så hade vi bara tur)
• alla anteckningar görs på papper - vilket resulterar i att nästa skötare inte har en aning om vad som är fel på dig.
• man får inte ersättning för taxiresor, hur sjuk man än är.
• skötarna knackar före de kommer in i rummen.

Den här listan skulle antagligen kunna bli längre.

Jobb, jobb och mera jobb

Den här veckan har jag fått en hel bunt extra timmar, likaså de nästföljande två veckorna. Jag börjar känna att jag snart känner de flesta barnen, och de mig, men ändå ploppar det upp något nytt ansikte varje dag.
Rastlekarna går bättre och bättre, nu när jag har fått lite vana i hur det är bäst att gå till väga. En del dagar är barnen bara grälsjuka och då skiter det sig, men de flesta dagarna går det hur bra som helst. Ofta är det samma barn som kommer tillbaka dag efter dag, men nu har det börjat komma lite nya barn, när jag inte mer är ett främmande ansikte i skolan. Sjukt exotisk är jag ju ännu! "Vilket land kommer du ifrån?" är den första frågan de alla ställer, alltså före de ens vet vad jag heter. Idag var det en pojke som jag satt och pratade med en god stund, och plötsligt utbrister han "Alltså det heter inte, inte int´! Du säger fel hela tiden!". Så nu ska jag skärpa mig!
Mina lekar har fått mycket beröm; elevrådet hade talat om mig och skrivit fint om mig i sina anteckningar, och idag sa en flicka "Jag älskar att leka med dig på rasten, för du är så skojig och dina lekar är bäst!" - och hjärtat brister. Sedan hade jag ju glömt att berätta åt mina trogna lekare att jag inte skulle vara där på fredag, och då berättade en pojke på måndagen att de hade stått där och väntat, och sedan blivit helt ledsna när jag inte kom. Lite skrytigt är det här kanske, men jag är glad!

Idag under lekandet fick jag visa tecken på min klumpighet. Vi lekte "sand-datt", typ inte-stöta-marken men med en som försöker fånga de andra, och jag försökte verkligen mitt bästa. Allt sånt är ju lite svårt för en stor vuxen, barnen bara flänger och klänger hur som helst. Där klättrar jag på ett räcke, när jag helt plötsligt tappar fotfästet, fastnar med knävecknen i räcket och faller handlöst bakåt. Tacka GUD att jag hade tjock mössa på mig som dämpade fallet, annars hade det nog varit akuten nästa. Ungarna hopade sig över mig och frågade "Hur gick det?" (artiga är de onekligen). Tog paus en stund och kände efter att huvudet faktiskt satt fast, och sedan var det bara att fortsätta leka. Men nu börjar det verkligen kännas, tror aldrig min skalle har varit så här tung!
Nåja, så nu blir det en lugn kväll, ska försöka komma ihåg att uppdatera oftare!

Tänkvärd tv-reklam

Det finns få tv-reklamer med ett riktigt viktigt budskap, men Arbetsförmedlingen i Sverige har verkligen lyckats. Det finns fler reklamer som rullar på pauserna här, och de är alla lika bra och kloka!
Kolla upp dem, här är ett exempel:

Så bra att verkligen få folk att fundera till lite!

Mitt seriösa jobb

Jag känner mig inte alls hemskt vuxen och seriös när jag sitter och research:ar rastlekar på nätet medan Marcus skriver texter om kvinnor som misshandlas av sina män.

Lördag för mig själv

Igår var vi båda lediga, så vi storhandlade på Ica maxi och gjorde absolut ingenting resten av dagen! Skönt med lite quality-time tillsammans. Idag däremot har jag varit aktiv! Marcus är på Fifa-turnering hela dagen (han säger att det inte är töntigt så då tror jag honom helt enkelt), så jag passade på att shoppa lite och sådär. Cyklade till köpcentrumet en bit ifrån oss, gick lite i butiker och i möbelbutiker. Köpte en sänglampa, Marcus krossade vår förra så det var liksom dags. Och en inne/ute digital termometer, det här vädret här är ju så svårt att förutsäga! Och ibland ser det så skönt och milt ut och så är det isande storm. Ja ja, det fanns ju en enkel lösning!
Sedan var det lunch på mäcken med 70 barnfamiljer som alla ville ha mitt bord, matro! Inne i köptcentrumet var det någotslags handikappsjippo - rullstolsdans, pingis med förbundna ögon och massor liknande.

Nu är det lördagsmys som gäller, film och massor godis!

(... och plötsligt kom Marcus hem, supertidigt, så nu stämmer ju inte riktigt rubriken mer!)

Bloggläsaren i mig

Ni vet när man hittar en ny blogg som man genast fattar tycke för, tills man efter att ha läst i en halvtimme inser att det är någon man känner och verkligen inte alls tycker om? Av någon orsak händer det mig allt oftare.

Skitungar

... skulle jag aldrig kalla barnen på min skola, men gissa vad som hände när jag väntade på bussen efter jobbet? Några ungdomar, typ 14-15 år gamla, kom o ställde sig bredvid mig på busshållplatsen. De hojtade och var jätte högljudda o sådär. Och helt plötsligt så ställer sig en av dem precis bredvid mig, tar fram sin snopp, och börjar kissa! Inte mot mig, herregud, men bortåt. Men ändå! Vem sjutton har uppfostrat dig liksom?

Skrämmande fåglar

(När jag har satt mig själv i blogg-mode, så pruttar jag ur mig inlägg.)

Det finns alltså ett köpcentrum mellan oss och min skola, där jag åker förbi med bussen. Varje eftermiddag ser jag en gigantisk svärm (?)/flock av svarta fåglar som cirklar över det. Ni vet i filmer när en stor svärm bin följer sin ledare precis hur som helst, upp och ner och över och under. Det gör de här fåglarna! Det handlar alltså om kanske 150-200 fåglar, och de följer alla varandra som om det skulle vara koreograferat. De sätter sig i trädtoppar, på glastaket till köpcentrumet, eller så flyger de runt. Och alla, varenda en, följer svärmen. Det är jättefint, men samtidigt otroligt skrämmande.

Min beundrare

Jag har en stalker. Eller det är han ju inte, men en beundrare. Eller någonting. Från första dagarna här, när vi gick in på pizzerian närmast oss, har ägaren hälsat på mig. Och då talar vi alltså inte om att hälsa sådär lite, utan om att lämna de eventuella kunderna stående, rusa fram till fönstret och vifta med armarna och le stort! Costello är söt på alla sätt, en äldre, spinkig och lång man - men lite skumt är det. Pizzerian ligger ju bredvid busshållplatsen så jag går förbi där varenda dag, och där står han och vinkar varenda gång. Nä men kanske han gör så med alla kunder? Det roliga är ju att vi faktiskt bara varit där en gång, för två månader sedan.
Men visst är det roligt att någon uppskattar ens närvaro!

Första frosten

Idag har det varit riktigt förbajskat kallt! Frost längs hela marken som inte ens smalt bort fastän solen sken. Så det är vinter nu då? Ett barn på skolgården sa att hennes fröken hade sagt att året är indelat i tre månader per årstid, så det kan inte vara vinter före i december! Fiffig fröken. ("Fröken", morrr....)
Idag gick lekaktiviteten på gården inte alls lika bra som igår och i förrgår. Jag hade fått en massa beröm av lärare och rektor, men idag ville det sig inte. Alla barnen grälade, och ingen kunde lyssna på lekinstruktioner, plus att någon stal min boll! Jag hade fått låna en fin, röd boll till en lek, som jag lade ifrån mig när vi började leka en annan grej. Och efter en stund så var den puts väck. Sökte genom hela skolgården, men fick höra att bollar är "hård valuta" på den här skolan.
Idag har jag alltså varit i den andra fritidsgruppen, just när jag hade lärt mig namnen i den ena... Fröknarna är så söta och gulliga mot mig! Och barnen likaså! Känner mig riktigt välkommen. Oj, om man skulle bli rik på kramar, så skulle jag o Marcus ha det en hel del lättare. Imorgon blir det jobb igen men sedan är det veckoslut! Nästa vecka och tre veckor framåt kommer jag att jobba lite extra timmar, eftersom det är en som slutar och en som inte hinner börja.
Och snart är det jul! Jag har bokat resan hem, så den 22.12 på kvällen dyker jag upp i Helsingfors, och stannar lite mer än två veckor! Lyx, va?

Ett till inlägg om godis

Jag tycker ju om att berätta om godis (Inlägg om svenskt godis), och nu ska ni få höra lite till. Det beror antagligen på att jag äter så förbannat mycket godis, men jag älskar att testa nya grejer.
När jag och Marcus var i Stockholm på sommaren smakade jag på Anthon Bergs Salmiak-mörkchoko, och älskade den (fast den smakade som när vi hemma blandade krossad tyrkisk peber med chokogegga...) och inte förrän nu har jag hittat den igen! Den är så god, med krossade salmiak och lakrits "korn" i. Mmm.

Senast jag var i butiken hittade jag en helt ny grej! Tyrkisk Peber Volcano heter dom, och fastän jag brukar tåla starka grejer sådär någorlunda - Huh, dehär är starka! De är mjuka (!) med starkt i mitten.
Får spara dem till senare...

Första riktiga arbetsdagen!

Idag var det då dags för den första ordentliga arbetsdagen, börjandes med en timme ledd lek på skolgården för de som var intresserade. Jag hade varit sjukt nervös, för första dagen sätter ganska tydligt tonen, så att säga. Om jag t.ex. bara skulle få ettans flickor med mig så skulle det sedan bli en grej för de yngsta flickorna, och sådär. You get it. Men det gick bra! Vi lekte en lek med fler namn än någon annan lek! Vi kallade det hippa när jag växte upp (finska namnet), här kallas det datt, och i Skåne kallas det pjätt (!). Andra namn är tafatt, tagen och kull. Det är de som jag kan! Det lekte jag med typ tjugo helt blandade barn (yes!) i 45 minuter. Och alltså, min kondition. Efter halva tiden måste jag sätta mig ner mot en trädstam för jag kände hur det susade i huvudet och flimrade framför ögonen. Såhär  I              I   nära att svimma! Men barnen hade roligt och lärarna verkade nöjda; tydligen hade jag råkat få med även några sådana barn som vanligen alltid hamnar utanför, så det var ju ett stort plus. Men så slut jag var! Kände mig som en gamling där jag flåsade och stånkade. När jag gick in efteråt, så visade det sig att det var något fel på skolans värmesystem, så det var bara 16 grader inne. Gissa hur skönt det var för mig som var totalt genomsvettig! Sedan var vi inne en stund, jag fick äta min lunch, och så bar det av ut igen. Den här gången till en lekpark med f-klassen (alltså det som hos oss heter förskola) och ettorna. Det var riktigt roligt, men efter att inte alls ha varit ute på veckoslutet (jag vet...) så var det mycket luft på en dag!
Tycker verkligen om gruppen, och de verkar tycka om mig, men det är en grej jag har lite svårt med. De två unga, sportiga männen som jag jobbar med, lika som den 100kg 60-åringen kallas, precis som jag, för fröken. Och de tycker det är helt okej. Det är visst bara jag som inte känner mig helt som en fröken!

En helt annan lite rolig grej! Utanför vårt grannhus står det att det bor någon där som heter Pohjantäti. Säkert en stackars gammal finsk kvinna som inte vågat påpeka att de stavat fel! Tycker det är lite sött.
Men det här var alltså inte det minsta roligt om man inte förstår finska.

Lördag med god mat!

Idag har vi haft en riktigt typisk slö-lördag! (eller slördag, höhö) Jag har inte varit ute alls, och jag har inte gjort någonting annat än att slappa och fixa här hos oss; diskat, tvättat, städat, lagat mat, osv. Jag lagade en supergod middag åt oss (jo, det är okej att säga det själv) - lax, bladspenat och ärter i en krämig sås av creme fraiche. Det åt vi tillsammans med pasta, och det var faktiskt riktigt gott; jag som inte ens brukar njuta hemskt mycket av lax! Det såg inte så fint ut, så därför blev det ingen bild, men kanske ni kan tänka er.
Det här kanske man däremot inte får säga själv, men jag är så stolt över mig själv! På bara två månader har jag börjat klara av att laga riktigt goda maträtter. Före det var det fiskpinnar på smörgås som gällde, haha!
Ha en fin kväll, här ska det ses på film och ätas chips! Puss!

Fredagskväll och ingen shopping

Andra bekantningsdagen på nya jobbet gick bra dne också, det var mycket att tänka på och massor nya ansikten. Tyckte jag hade lärt mig namnen på en del av barnen i det första eftiset, och nu var det då alltså minst lika många till. Varav några med specialbehov, fick jag snabbt veta. Men det har jag ju lite vana med redan så det ska nog gå. I den andra gruppen var det två starka, unga män, vilket känns ganska skönt ifall något av barnen blir fysiskt.
Idag har jag varit ledig, och satsat på mig själv! Jag sa att jag skulle belöna mig själv med någonting fint, nu när jag har fått ett jobb, och fick betalt för Norge-grejen - men någonting konstigt hände. Jag köpte lite grejer som jag behövde, några basic toppar och sådär, men ville hitta någonting fint till mig själv. Det lyckades inte! Jag har varit fattig så länge så jag har glömt hur man gör. Jag testade några grejer, men jag har blivit så otroligt kritisk, så jag ser ett pyttelitet fel och så duger de inte. Så jag kom hem utan att ha hittat något.
Men så handlade jag mat, korreturläste Marcus skoltext (vilket tog ett år ungefär), och lagade en god middag åt mig själv! Och så kändes allt bra igen. Nytt försök nästa vecka!
Nu blir det Postkodmiljonären och sedan Idol, som jag har missat i många veckor nu, så det ska bli spännande! Godkväll, mina vänner <3

Bekantningdag på nya jobbet

Idag har jag spenderat fem timmar på en av de två "fritids" där jag ska jobba, det här var alltså det ställe där jag ska jobba onsdagar och torsdagar. Det var en stor dagisbyggnad med en dagisgrupp, en förskoleklass, och två klasser (blandade 1-3:or). Systemet är helt annorlunda än hemma! Där går de alltså i skolan i sina klassrum med sina egna lärare, förskoleklassen likaså, och efter det så kommer de till fritids, som är i samma lokaler. Okej, lyssna på det här: 53 barn och tre vuxna, gissa om de var glada över mig då? De var alla supertrevliga och tog emot mig bra, så det ska bli skojigt! Barnen var sjukt nyfikna på mig och kunde inte förstå varför jag sa att jag var från Finland, men ändå inte talade finska! Så konstigt, eller hur? Så hela dagen var -"Vad heter hej på ditt språk?" (tydligen funkade inte "hej" som svar), och -"Jag har sett i tv att Finland alltid förlorar mot Sverige" och liknande.
Faktum är att det första något av barnen sa till mig var -"Värst vad du var lång!" och så kallade han mig långhals resten av dagen. Jag vet inte hur många som kommenterade min längd, är folk liksom kortare i Sverige eller vadå?
Det var hemskt många av barnen som var utländska, och jag fick öva hela dagen på att uttala deras namn. Skulle annars skriva några exempel, men jag och Marcus kan inte riktigt komma fram till hur långt min tystnadsplikt sträcker sig.
Så imorgon är det det andra fritids som gäller, och femtio nya barn att lära sig namnen på!

Men jag är fortfarande så urlycklig över att jag har fått ett jobb, så allt känns som en enda stor lottovinst.

Arbetsintervju igen

Idag var jag på en arbetsintervju, ett jobb som jag sökte för en ganska lång tid sedan. Jag blev förvånad när de ringde före jag åkte till Norge, och bestört när datumet de föreslog inte passade eftersom jag skulle vara borta då. Jag sa att jag jättegärna kommer ett annat datum och hon lovade höra av sig, om det passade för rektorn någon annan gång. Sedan hörde jag ingenting, och gav upp hoppet. Men när jag var i Norge ringde rektorn och förslog att vi skulle träffas idag, måndag.
Jag kom dit, och skolan var superstor och modern. Den är ungefär 2 km från oss, med ett köpcentrum och ett industriområde emellan.
Rektorn var ung och jättetrevlig. Vi talade en stund, hon berättade om tjänsten och jag sa helt sonika att jag tycker det låter som en perfekt tjänst för mig. Då säger hon: -"Jag är beredd att ge dig tjänsten här och nu om du vill ha den."
GGAAAHH! JAG FICK ETT JOBB!
Och inte bara vilket jobb som helst, utan ett jobb som är helt perfekt, helt skräddarsytt, efter mig. Jag ska jobba på eftis fyra dagar i veckan 12.30-16; två dagar i en grupp och två i en annan, för att de ska kunna få lite avlastning och lite mer koll i gruppen och sådär.
Före det ska jag måndag-torsdag vara "skolvärd" en timme ute på lunchrasten; en helt ny befattning som rektorn har "kommit på". Tanken är att det ska finnas en vuxen ute på gården som ordnar aktiviteter för barnen och drar igång lekar. Mest är det för att undvika bråk, det finns så många barn nuförtiden som inte mera vet hur man leker (-skrämmande, men så är det!). Sedan kommer jag att ha två timmar planeringstid per vecka, men den får jag ta hemma om jag vill, härligt! Lättare att planera ensam i tysthet tycker jag. Blir ju att kolla upp en massa lekar. Det ska ju vara sånt som man kan hålla på med en timme ungefär, och som lockar så många som möjligt i olika ålder och av olika kön. Så det är liksom en 50% tjänst, med fredagen helt ledig.
Jag är urlycklig, jag svävar på moln, jag har en sådan adrenalinkick som inte vill ta slut! LYCKA!

Typ enda bilden jag hittade. Men stort är det! Bara 450 barn dock, men tycker själva skolan kändes gigantisk.

Extreme makeover - home edition

Det finns ett tv-program som är som en on-off knapp för mina tårkanaler; Extreme makeover - home edition. Det är ingenting jag laddar ner eller sådär, men om jag råkar hitta det på tvn så kan jag inte stänga av. I det avsnittet jag såg nyss var den ett par med tre barn, som hade adopterat fem barn från Haiti och tre från slummen i Toledo. Alltså en familj med två vuxna och elva barn! Deras hus var, obviously, för litet och höll på att gå sönder på alla sätt. Så de fick ett nytt hus. Med en stor spelhall, en otrolig bakgård, stora rum, och - stipendier för alla barn till college. Och jag kan inte sluta gråta!!

Hem ljuva hem

Marcus har ett härligt krabbishumör. Just precis steg han upp från sängen, och tittade låtsasargt på mig som log lite snett åt honom, och sa -"Vad skrattar du åt, ska du ha stryk? Jag tänkte väl det!".

Bildbevis från Norge

Nu kommer här en bunt med bilder från resan! (några fler men delvis samma finns på facebook också) Mest fotade jag på Akvariet, det var så otroligt fint och jag har aldrig varit så nära pingviner förut, försökte jag ivrigt berätta för Marcus. Han skrattad ebara åt min iver, och frågade om jag någonsin har sett pingviner förut överhuvudtaget. Då blev jag ju lite tyst, för det har jag väl kanske inte! Fina var dom hur som helst.

Världens gulligaste pingviner på Akvariet i Bergen.

Världens gulligaste August.

2,5 m krokodil två meter ifrån oss. Huu.

Skrämmande! Och vad händer liksom på kinden?

Apekatter, som man säger på barnspråk på norska.

Fina Bergen.

Hemma hos familjen.

Sunni och Vilde.

Bergen dag tio (och lite av elva)

Sista dagen i Bergen var superfin, jag var helt barnbefriad och träffade min söta småkusin Sunniva. Hon kom hem till "oss", och sen åkte vi in till centrum. Där träffade vi hennes kompis Vilde, som också var till Åland förra sommaren. De visade mig guldkorn i Bergens centrum, t.ex. botaniska trädgården och lite olika mysiga cafeér och sånt. Sen åkte jag och Sunni med bybanen för att hälsa på hennes mormor, min "mormoster", och stannade där en stund med henne. Efter det åkte vi tillbaka in till centrum igen, för att träffa Eivind och äta middag med honom på en kinesisk restaurang (som hette Bröd och vin, konstigt namn tycker jag!). Där fick jag min värsta språkutmaning dittills i Norge - en man som talade norska med en riktigt kraftig kinesisk brytning! Han frågade - "Vill du ha din kylling i sötsur saus", men det lät som "villdohadinschyllinkisötsosaous" och både jag och Sunniva stod som stora frågetecken. Sen åkte vi direkt tillbaka ut från centrum, för jag hade lovat komma hem i god tid före pojkarna skulle lägga sig så att jag skulle få säga hejdå ordentligt! Så vi spelade "stiegespillet" (stegspelet, roligt bordsspel) och busade och gosade en stund och sedan gick vi och lade oss.
Morgonen därpå hade jag väckning klockan 04:45! Sedan körde pappan mig till flygfältet, och jag sov hela flygresan så det gick superfort. Sedan hade jag två timmar på Köpenhamns flygfält före tåget gick, men det är så gigantiskt så jag hann bara röra mig från ena ändan till den andra ungefär. Och äta ett andra morgonmål. Sedan var det tåg som gällde i två timmar, lyckades snappa åt mig en riktigt lyxig plats och varje gång någon närmade sig som kunde ha reserverat den platsen så låtsades jag sova. Ingen väcker väl någon som sover när det finns massor andra lediga platser, tänkte jag, och det funkade bra! Sedan somnade jag ju påriktigt efter en liten stund också såklart. Enda mindre mysiga med tågresan var att min fina plats var rakt framför WC:n och den hade något problem med att spola ner någons stora kvarlämnor, och dörren åkte upp hela tiden... Ja ni kan kanske tänka er.
Och sedan var jag plötsligt hemma hos min Marcus klockan 12:30! Så snabbt kan man korsa tre länder. Vi tog det lugnt hela dagen, och på kvällen var vi på fest hos hans klasskompisar som precis har förlovat sig. Det var riktigt mysigt, men jag kände nog att jag hade vaknat tidigt, om vi säger så! Nu ligger den stackaren och sover av sig gårdagens sprit, och jag försöker komma ikapp med mina 16 (!!) serieavsnitt som jag har missat under 11 dagar.

Konstiga norska ord:

• morsom = roligt, skojigt
• roligt = lugnt (!, men helt logiskt nog - orolig, rolig)
• tisse = barnspråk för kissa och snopp
• bäsj = bajs
• gutt = pojke
• rar = konstig
• gulerot = morot
• tyttebär = lingon
• kult = coolt
• pleijer = brukar
• trenger = behöver
• pen = vacker

Okej, den här listan skulle kunna fortsätta för alltid. Och just nu när jag behöver dem så har jag inte norska ä och ö, och förstår inte mig på mitt tangentbord riktigt.

Och så en lista till, 

Random grejer som barnen sa till mig:

• 6-åringen frågade hur gammal jag var, och när jag skrev en tvåa och en trea på ett papper, så tittade han förvånat upp på mig och sa -"Men då är du ju yngre än mamma!", och hon skrattade gott. Hon är alltså bara lite på trettio, men ändå.
• 3-åringen frågade var jag har "barna mina" och när jag sa att jag nog inte har barn, utan är ung, egentligen bara en flicka, så blev det tyst. Sedan säger han -"Det var mig en rar flicka!" (se ordlistan)
• Vi lekte kurragömma och 3-åringen var lite för lat för att leta efter oss andra, så han frågade direkt sin mamma som stod och vek tvätt -"Var e dendär gutten?". Om mig. Tur att jag börjar bli van.

Den här listan kommer att få en fortsättning, eftersom jag omöjligt kan komma ihåg allt vad de där gullungarna kläckte ur sig!

Nu ska jag se till att ordna mina bilder så ni får lite bildbevis!

Bergen dag nio

Både igår och idag har, som jag antog, blivit riktigt slappa. Igår gjorde jag absolut ingenting utom att sova, se på barnfilm och prata. Idag ahr gått i samma banor, men på førmiddagen fick jag før mig att jag skulle vara hurtig och ta en promenad med pojken så att han skulle kunna sova i vagnen. Det gjorde vi, och jag ær så bitter att jag inte tog kameran med mig! Vi gick runt en sjø, som var helt totalt spegelblank, och allting runtomkring speglades i den. Vædret har också varit helt otroligt idag, med solsken och riktigt varma vindar. Så fint! Så somnade pojken, jag gick och handlade, och gick tillbaka hem. Och herregud, jag vet inte nær jag har svettats så mycket senast. Insåg att jag nog inte ær så frisk som jag låtsats, lade mig och sov en timme, och tog det lugnt resten av dagen.
Pojken verkar inte tyckte om tanken att jag ska åka hem imorgon, och ett førslag var att jag helt sonika skulle ta honom med mig. Jag skulle verkligen vilja se Marcus min om jag kom hem med en tre-åring!
Men det ær fint att kænna sig omtyckt, jag har slutat rækna hur många pussar, kramar och fina ord jag får per dag! Kommer nog att sakna dem en hel del.
Imorgon ska jag træffa två småkusiner, och sedan ska jag bara vara med familjen på kvællen, føre jag tar tidig kvæll. På lørdag ær væckningen typ klockan halv fem så det gæller att sova føre det!

Jag har børjat uppfatta en hel del spanska hær faktiskt! På Lottas begæran: barnens mamma ær argentinsk och talar spanska/norska med dem, deras pappa har næstan alltid bott i Norge men talar svenska med sin mamma, så han talar svenska med dem. Och i skola/dagis går allt såklart på norska. Dærav de många språken! Sen førstår dom ju mig utmærkt, eftersom de ær så vana vid svenska. Men sjælva talar nog barnen norska. Ibland slinker det in några svenska ord nær de talar med mig!

Bergen dag sju och åtta

Igår var igen en riktigt fin dag, vi ær færdiga med maktkampen så nu kan jag och barnet ha det hur roligt som helst tillsammans. Gissa vem som vann? Igår stannade mamman hemma från jobbet pga. flunssa, så vi gick till ett nærliggande køpcentrum efter lunch så att hon sulle få sova. Dær gick vi sedan omkring i ungefær tre timmar och gjorde ingenting. Skulle man ha pengar skulle jag ju ha kunnat shoppa, men nej. Men vi tittade lite i butiker, lyssnade på några åldringar som spelade dragspel før andra åldringar (barn med musiker till pappa uppskattar musik. Nice!) och pratade strunt. Och åt. Och nær klockan var tillræckligt mycket åkte vi till skolan før att plocka upp storebror. Sedan kom vi hem, och jag lagade tortilla åt oss alla, vi såg på "barne tv" och læste lite bøcker, och precis i tid før sængdags kom mamman hem från lækaren och de gick och lade sig. Och jag stupade i sæng.
Min mage råkade få i sig en mikroskopisk mængd laktos på søndag, och jag kænde direkt efter middagen att något var lite på tok, men visste inte riktigt vad det var. På måndag morgon ringde værdinnan och berættade førfærad att hon hade kommit på att hon smørjt kakformen med smør. Såklart den kakan som jag tryckte i mig av, men jag trodde faktiskt det hade gått om redan då næsta morgon. Så fel jag kunde ha. Så ænnu idag ær min mage helt i obalans och krampar och vænder sig.
På tal om idag, så ær det nog en ganska dålig dag på andra vis också. Har ont i halsen och riktigt svårt att vara, med yrsel och svettanfall. Mamman ær hemma hon också, så vi byter om att passa på pojken och att sova.

Funny fact: Nær jag læser før pojkarna så læser jag på svenska, oberoende på vilket språk boken ær (oftast norska, førstås). Igår nær jag blev trøttare och trøttare så mærkte jag att jag inte mera orkade omvandla norskan till svenska, så jag læste rætt och slætt som det sod i boken. Pløtsligt mærker jag hur den ældre pojken sitter och ser storøgt på mig, och sedan utbrister han helt chockad - "Du talar ju norska!". Och senare læste jag en baby-bok på spanska, och gissa vad jag fick høra føre vi gick och lade oss? -"Det ær så kult (coolt) att du kan tala norska och spanska också!"!

Bergen dag sex

Igår var absolut den finaste dagen hær sedan jag kom! Jag lyckades få barnet att somna om på morgonen, før førsta gången, och nær han sedan vaknade var han på srålande humør. Vi åt frukost, såg på film, lekte lite, åt lunch - och sedan bar det av till Akvariet i Bergen. Vi kom fram i precis det øgonblick nær pingvinerna skulle matas, och jag har inte varit lika fascinerad på længe! Jag tog massvis med bilder, men jag lyckas inte få in dem på datorn, så det blir bildbevis nær jag kommer hem hærifrån! Sedan såg vi sælar, ormar, ødlor, en typ 2 m lång krokodil (!), och massor massor fina fiskar. Jag hade barnet fastklistrat i famnen, før det var "skummelt" (=obehagligt) øverallt. Och jag måste sæga att jag sækert var dubbelt så rædd som han; det var skum belysning och først var det bara vi dær... Lotta som har sett mig i Sea Life vet hur jag blir.
Vi såg också nær ormarna fick mat, och en annan gæst, en ungefær 12-årig turist, fick stræcka in armen med en mus på en pinne till en gigantisk orm! Det var riktigt skræmmande, och jag ville inte ge barnet hysteriska trauman, så vi gick bort innan ormen høgg sin mat.
Sedan såg vi en 15 minuters 3D-film om en tecknad skøldpadda, och det var førsta gången som han såg 3D så det var lite spænnande. Brillorna var gigantiska på honom! Det var en scen dær en orm kom, vad som kændes som, riktigt næra, som var ganska intensiv milt sagt. Jag trodde han skulle stiga upp och springa ut, men han var en riktig tuffis!
Nær vi kom hem igen, efter att ha varit borta hela dagen, lagade jag mat åt oss och gav godis åt några trick-or-treat:are. Vadå hemmamamma?
Det var en super fin dag i allt, och han var på gott humør 95% av tiden, så jag var lycklig nær jag somnade!

Bergen dag fyra och fem

Så gick ett veckoslut ifrån vårt liv och kommer aldrig åter!
Lørdagen gick bra, jag var ute med pojkarna i en lekpark någon timme, och så slappade vi resten av dagen. Mamman i huset var førkyld, så jag førsøkte ta mig an dem en del. På kvællen åkte jag och en av småkusinerna hem till den andra småkusinen och førberedde oss før fest! Vi lyssnade på musik, spelade lite drinking games (två av tre drack, så det var okej!) och pratade en massa strunt. Sedan bar det av ut i nattlivet, vi gick till en nattklubb som var precis som de hemma - proppfull och med en ljudnivå som inte går att beskriva. Vi satt nere først någon timme och pratade mer, och sedan gick vi upp till øvre våningen før att dansa. Dær var det ænnu mera folk, och man fick anvænda armbågarna nær man dansade. Men det ær længe sedan jag har dansat så det var riktigt roligt!

Absurda moment under kvællen:

• Det gick runt några pojkar och frågade efter flickors telefonnummer. Sådær bara tillbaka tjugo år i tiden. Blev tillfrågad två gånger, och fick høra att jag var så "pen", vilket visst ska betyda snygg.
• i WC-køn (surprise surprise) børjade en flicka prata med mig. Efter en stund frågar hon var jag kommer ifrån, och jag svarar Finland. Hon sæger då "men du talar ju så bra norska!" - och jag sæger "neeej, jag talar nog svenska". Hon, mindre nykter, fortsætter "Næej, jag hør ju att du talar norska, men du har en ganska speciell dialekt.". Då gav jag upp.

Søndagen lyckades jag sova længe! Efter det var vi ute i lekparken någon timme igen, och sedan sov jag dagssømn (lyx!). På kvællen var vi på middag till mammas kusin, och dær var hela Bergen-slækten samlad. Alltså; mammas moster (min "mormoster"), hennes tre barn, och deras respektive barn (alla utom en småkusin). Tretton personer var det, och det var hur roligt som helst. Det var en trerætters middag med melon och italiensk skinka till førrætt, ugnskyckling med ris och ærter till varmrætt, och ingefærspæron med grædde till efterrætt. Till kaffet fick vi sedan chokladkaka, marængkaka och marænger. Chokokakan var gjord utan mjølk før min skull, så jag åt mycket mer æn vad som borde rekommenderas.

Charlie Chaplin

Gårdagskvællens konsert var helt otrolig! Jag visste knappt någonting alls føre, så jag hade vældigt låga førvæntningar. Det var alltså en stumfilm av Charlie Chaplin från 1936 som visades på en stor skærm, och den ackompanjerades av en symfoniorkester som spelade musik till filmen. Charlie Chaplin hade sjælv skrivit musiken, fastæn han sjælv varken kunde læsa eller skriva noter. Han nynnade eller plinkade på piano och någon annan skrev ner dem - jag tycker det ær ganska tufft gjort! Det var sedan dirigenten som hade satt ihop den hær førestællningen, som har turnerat runt en hel del. Han fyllde 75 år samma kvæll som vi var dær, så då firade de honom med musik som han har skrivit till kænda filmer. Musiken var helt otrolig, och styckena var så fantasifulla och fina. Først visste man inte riktigt hur man skulle gøra før att både se på filmen och på orkestern, men sedan fløt musiken in i filmen och man mærkte inte ens av dem. Jag skæms før att jag aldrig har sett en Charlie Chaplin film førut, før jag ælskade det! "Modern times", som filmen alltså hette, handlar om industrimedarbetare, och hur hårt och omænskligt deras arbete var. Jag skrattade hela tiden, och nær filmen pløtsligt var slut, efter 1,5h, så trodde jag att det hade gått ungefær en halvtimme. Resten av kvællen var en enda adrenalinkick, och jag var så lycklig att jag hade fått se det. Det ær kanske svårt att førstå sådær, det var helt klart en you had to be there-grej!

En lænk (på norska) før den som vill veta mer!

Bergen dag tre

Imorse var det væckning samma tid igen, men nu lyckades jag lura barnet att ligga i sængen med mig en timme till, men sedan gav vi upp. Sedan blev det lite Wallace&Gromit och morgonsysslor, och efter det tog vi en tur (!) till matbutiken hær næra. Eller matbutik o matbutik, det ær ett gigantiskt køpcentrum någon kilometer hærifrån. Min tanke var att de kanske skulle ha lite fler laktosfria produkter dær æn i vår nærbutik som har precis noll stycken. Det stæmde - jag hittade mjølk! That´s it. Urvalet i hela Norge består av sex produkter har jag nu kollat upp, kan ni fatta! Så det blir ost som gæller, jag tackar en høgre makt att jag læste en artikel nyligen som førklarade att all hårdost ær naturligt utan laktos, før det står ju inte precis på osten hær så.
Niki frågade mig hur de førstår mig hær,och det ær nog en annan historia. Jag kænner mig som en utomjording! Och mærk væl att jag då har øvat mig i Halmstad på att tala tydligt o fint. Argh. Sedan blir det ju ganska lætt missførstånd! Igår bad jag mamman i huset om en till dyna, och hon såg chockad ut och frågade om jag hade frusit, och senare nær jag frågade pappan så fick jag exakt samma fråga. Jag førstod ingenting, tills jag insåg att dyna betyder tæcke hær. Så fel det kan bli!
Ikvæll ska jag laga makaronilåda på malet kycklingkøtt åt familjen (de æter inte røtt køtt), och sedan åka på en førestællning om Charlie Chaplin. Jag vet inte riktigt vad det innebær ænnu, men ska berætta efteråt!

NU ær det samisk rap-pop (ett av pappans musikprojekt, faktiskt skræmmande bra) och leka med barnet! Ha en fin kvæll!

Bergen dag två

Igår kvæll var jag helt utmattad, så jag gick och lade mig samtidit som pojkarna, klockan åtta!

Idag har varit en ganska skøn dag hittills, om man bortser från den førsta timmen. Jag vaknade av ett vrålande barn (ingen sång mer nej), før mamma skulle gå på jobb. Klockan var halv sju. Nær vi blivit på tumis och lugnat ner oss, så var det film som gællde. Sedan hade vi en skøn førmiddag med lek o tecknande och lite det ena och det andra. Sedan åkte vi før att hælsa på pojkens farmor, min "mormoster", mormors syster. De har just skaffat ett nytt system før kollektivtrafiken hær; om man ska in mot centrum måste man først ta en buss till ett centrum, och dær byta till "bybane", som ær som en blandning melln metro och spårvagn. Eller det liknar nog mest en metro på ala sætt, men den går mest ovanfør jorden. Så det lyckades jag bemæstra før att ta mig till mormostern! Mycket stolt, det ær inte några lætta system det hær inte. Dessutom blir allt svårare med en liten pojke som sover i en barnvagn. Jag har mærkt att jag har svårt med det hær med barnvagn, det ær så "tøvligt" før att anvænda ett bra ålændskt ord. Upp och ner før trøsklar o vippa hit o dit. Så jag ær helt genomsvettig och slut hela tiden.
Ikvæll ær jag "ledig" och ska åka till "byn" = centrum før att træffa småkusinen Eivind. Ska bli roligt! Sedan ær det bara att lægga sig i tid igen så man orkar imorgon!

P.s. (jepp, det hær ÆR min dagbok): jag ær lite av en kændis hær, igår nær jag hæmtade Fredrik från skolan så børjade han viska till alla sina kompisar "det dær ær hon, hon talar BARA svenska!!", och så kryllade det av førundrade sexåringar runt mig som lyssnade på varje ord jag sa. Spænnande!

Hej från Bergen!

Nu ær det Bergen som gæller, inte något Halmstad hær inte! Ni kan høgst antagligen se det på mina æ:n och ø:n. Resan var super lång men gick ganska smidigt; buss till tåget, tåg till flyget, och flyg till Bergen dær en bilskjuts væntade på mig. Jag kom fram vid halv elva på kvællen och var dødstrøtt! Efter det føljde en skøn natt, men en ganska tidig morgon som børjade med barnsång - inte helt fel! Førsta sekunderna hade jag ingen aning var jag var, min førsta tanke var att Marcus hade flippat ut och sjøng før mig.
Den hær dagen har varit mycket upptagen, børjandes från klockan sju har vi varit igång i ett kør! Från ett stælle till ett annat, och plockat upp Fredrik från eftiset før att sedan æntligen få sitta ner och æta middag tillsammans. Pappan i huset åkte ut på turne igen idag, så vi ær två kvinnor och två små søta pojkar hær. Man æter sællan varm mat på dagen hær, något som nog kræver att jag vænjer mig snabbt annars kommer jag att hungra ihjæl føre jag ær tillbaka. Eller så får jag ta de egna sederna dit man kommer, och æta vad jag brukar, får se hur det blir!
Hur som helst, allt ær jættebra hær, jag har fått ett eget rum med muminlakan i sængen, och ska førsøka vænja mig vid att sova ensam nu i tio dagar till!

Resfeber x10!

Jag håller på att få nippor av resfeber. Finns det sånt? Jag har packat färdigt och idag klockan fem bär det av! Sjukt spännande! Håll tummarna att jag inte missar buss, tåg, flyg, eller att någonting kraschar eller något annat hemskt! (Okej, onödigt, nu skrämde jag upp mig själv.)

Pikulite angst

Mindre trevliga saker idag:

• en äggkartong med fyra söndriga, spruckna (!) ägg. Av sex. Perfekt, gegga i hela kylskåpet.
• 10 minuters samtal från sverigetelefonen till försäkringsbolag, tills saldot plötsligt tar slut. Tjugo minuter till på finlandstelefonen, bara för att fixa en försäkring som redan borde vara klar och färdig. Hej höga telefonräkning.
• kramp i ryggens alla muskler.
• hysterisk resfeber och ingen tillräckligt stor väska för två veckor i kalla Norge.

Dubbel filmkväll

Igår blev det myskväll, först lagade vi pizza (från grunden den här gången, tack vare duktiga pojkvännen) och sedan hade vi dubbel filmkväll! Först blev det Kung Fu Panda 2, och jag hade en av de mest underliga upplevelserna på länge. Filmen var bra, liksom bra, men inte något mer än det. Men aldrig har en film gått så fort! Jag var säker på att hela filmen var typ 20 minuter, för den hade precis börjat när den var slut! Man märkte ju när det började närma sig the happy ending, men jag var faktiskt riktigt chockad. Månne det är ett bra tecken? Söt var den iallafall, med mycket djuraction!

Sedan var det dags för The Hangover part II, som mina kära systrar hade kallat "ännu råare än ettan". Jag var nog inte så imponerad, en typisk borde-inte-ha-gjorts-en-andra-film-eftersom-ettan-var-episk. Rå var den ju stundvis, och skrattade gjorde vi, men det var ungefär det! IMDB är ganska rätt med sitt betyg tycker jag.

Efter filmkvällen tryckte jag knäet genom vår redan söndriga soffa så bottnet sprack. Bra kväll!

Lördagsmusik

Caotico & Tove Styrke - Brains out

Hula hula- dans!

Ni vet hur man kallar det nybörjartur när någon från första försöket är duktig på någonting svårt? Jag har en hulahula-ring, eller rockring som det heter här, som jag använder då och då för magmuskler och sånt. Och så är det ju roligt såklart. Idag testade Marcus för första gången, och så här ser typ andra och tredje försöket ut! Helt otroligt, och vad ni än tror så är det inte alls enkelt!

Jag kan inte sluta skratta.

Och jo, jag har världens ljuvligaste pojkvän!

Sense of humor

Jag saknar alla där hemma, men jag kan faktiskt inte rekommendera någon att komma hit och hälsa på - Marcus och jag skulle säkert skrämma slag på vem som helst! Vi skämtar precis hela tiden, om precis allt, och oftast ganska rått. Idag har Marcus haft en riktigt bra dag och humorn flödar. T.ex. imorse sa jag att jag hoppas våra framtida barn får vår sense of humor, och Marcus säger direkt "nej inte din humor, den är för eländig!" (note: enligt mig har vi samma sorts humor). På väg till matbutiken håller jag på att välta med min cykel mot en bil, och skriker till (ganska högt, i förskräckelsen). Marcus fortsätter cykla och stannar vid ingången. När jag kommer fram och frågar varför han inte stannade, så säger han högt "Vem är du?". Inne i matbutiken låter jag, helt vänligt och artigt, honom välja mellan att bära min väska eller ta shoppingkorgen, och han säger "nu får du sluta bossa eller så kommer jag att tröttna på dig!".  En ung man stannar till och tittar förvånat på oss när vi båda brister ut i gapskratt och pussas. Det här är alltså en normal sak att säga för oss båda.

Okej, så slutsatsen av allt mitt flum är denhär: vi får hoppas att våra framtida barn inte har någonderas humor.

Tv-reklam

De första fyra veckorna vi bodde här trodde jag att världen cirklade runt Hallands län, eftersom varannan tv-reklam handlade om butiker och evenemang här. Sedan förklarade Marcus för mig att den vet var vi bor, och centrerar reklamen efter det, men jag har fortfarande lite svårt att tro det! Då är de ju tvungna att veta var alla bor och ändra reklam efter det - sjukt invecklat!

Arbetslös och trött på det

Fick inte jobbet i skogen. Det var ganska oväntat, men det kan väl inte hjälpas.

Resefeber!

Nästa tisdag bär det av till Bergen! Jag är så excited så jag vet inte riktigt var jag ska göra av mig själv. Jag kommer först att åka tåg till Köpenhamn, och jag trodde det skulle vara mycket längre resa men det tar bara 2,5h. Efter det hoppar jag på flyget från Köpenhamn till Bergen, och det tar bara 1,5h. Är helt förvånad över hur snabbt man kommer till ett helt annat land. Och då kommer jag alltså att beta av tre länder på ungefär lika många timmar, lite coolt va?

Det som är supersynd med resan är att jag missar två stycken teckenspråkslektioner, och idag missade jag en till pga. febern. Suger verkligen, det var en ganska dyr kurs som jag verkligen ville få ut allt av! Och när jag kommer tillbaka är det bara en gång kvar, och jag har missat tre stycken, så då kommer jag ju inte alls att hänga med.

Ett annat problem, trodde jag, var hur Marcus skulle stå ut utan mig här hemma. Det hade jag helt fel i. Hans gamla studiekompis kommer hit över veckoslutet, och om jag är borta kan de "grisa och supa hur mycket som helst". Låter mysigt tycker jag.

Min älskade pojkvän har samma problem med ögonen på fotografier som min lillasyster. Hett!

Lilla sjuklingen

Med min ljuvliga Fibromyalgi följer ett symptom som jag brukar kalla "fibro-feber", som är när mitt immunförsvar på något sätt försöker göra sig påmint. Vad som händer är då att min temperaturreglering gör precis vad den vill, och min temperatur kastar mellan de värsta extremerna. Så jag svettas, fryser, svettas, fryser. Skoj, är vad det är! Nåja, såna "anfall" har jag haft gott om sedan jag flyttade hit, vad det nu kan bero på, men idag bröt den riktiga febern ut. Har kämpat emot flunssan redan över en vecka, men nu gav kroppen visst upp. Så idag har jag spenderat hela dagen under täcket i soffan, och sett lika många serier som det ryms timmar på en dag.

På tal om sjukdom, när jag nu är inne på det deppiga området, så funderade jag och Lotta på varför jag har haft så mycket värre värk sedan jag flyttade hit, och helt plötsligt kom hon på en väldigt vettig teori. Ett symptom är att reagera på vädret, och vädret här är helt annorlunda än jag är van vid, så det är ju faktiskt inte så konstigt! Här är regnigt, fuktigt, blåsigt och ganska omväxlande väder framförallt. Och här har faktiskt haglat flera gånger sedan jag kom redan!

Dagens höjdpunkt var när Marcus på väg från sin springrunda gick via Hemmakväll och köpte chips åt mig!

Norway, here i come!

Oj, nu ska ni få höra: jag ska åka till Bergen. Mammas kusin behöver någon som kan hjälpa honom med hans treåriga son (min småkusin) som inte har någon dagisplats ännu, och det kommer att vara jag! Han kommer att betala mina resor, och jag ska stanna nästan två veckor. Det ska bli så underbart skönt med lite avbrott från denhär arbetslöshetsvardagen. Och det ska bli så roligt att få se pojkarna igen! Här är jag med dem förra sommaren:

Fredrik är redan stor, han går första året i skolan. 

Och August, som jag ska få spendera massor med tid med nu!

Lugn lördag

Efter cykelturen tidigare så har vi bestämt oss för att bara ta det lugnt resten av dagen. Marcus stukade foten på träningen igår så det är nog bäst!

För att bevisa Niki att jag nog börjar vara riktigt bra på att laga mat så kommer det matbilder då och då! Det här lagade vi i och för sig tillsammans, men ändå!

Idag blev det en höstig laxsoppa. Gott!

Älskade bröder

Nu har jag lite bloggripuli (eller durchfall som det heter på tyska, muahaha!).

Men jag ville visa lite bilder på två små knattar som jag saknar mer än lovligt just nu.

Felix fyller fyra år snart! Kan ni fatta?

Och Lucas fyller sex år. Helt otroligt hur tiden går.

Imse vimse igelkott

Idag såg vi den här sötisen! Den var typ lika stor som Marcus knytna hand, så gullig! Marcus gissning när jag gick fram med kameran var att jag skulle skrämma bort den och ta en bild, men han hade fel. Jag tog bilder först och skrämde den sedan. Men fick ändå inte se den kura ihop sig!

Vi åkte på en cykeltur genom Halmstads suburbia. Visst är det fint? 

Underliga sammanträffanden

Catti skrev ett inlägg på sin blogg för en tid sen om underliga coincidences. Och ni vet när man funderar på någonting så börjar man lägga mer och mer märke till sånt? Sedan jag läste inlägget har det hänt så många gånger! T.ex:

• Vi läser ett recept på bruschetta, och jag upplyser Marcus om att det också finns ett annat ord som betyder samma. Vi glömmer det, för jag minns inte ordet, men samma kväll i matbutiken ser vi en gigantisk hylla med crostini.
• Vi ser på Saturday night live (första och sista gången) med bland andra Kristen Wiig, Andy Samberg, Jon Hamm från Mad men som host och Rihanna som musikgäst. I avsnittet visar dom Lonely Islands musikvideo (Ronnie & Clyde) med Rihanna och Andy Samberg. Och plötsligt ser jag att Jon Hamm är med. På kvällen ser vi på Bridesmaids och herregud - Jon Hamm och Kristen Wiig. Skumt!
• I Leverage gör de en con baserad på Scheherazade; en historia från Tusen och en natt som handlar om en kung som varje kväll gifter sig med en ny oskuld för att efter natten ha henne mördad. Scheherazade, en av hans utvalda kvinnor, börjar berätta en historia för kungen, för att slippa bli mördad. Kungen fastnar helt i den spännande sagan. Hon avslutar med en cliffhanger varje kväll, vilket gör att han låter henne leva. Efter tusen och en natt är historien slut, och kungen har blivit djupt förälskad i henne, och hon blir drottning. 

Fint va? Jag tycker det är en ljuvlig historia! Och, för att komma tillbaka till det som det här inlägget från början handlar om, så ser vi på American Dad på kvällen. Och gissa vad det avsnittet handlar om? Jepp, Scheherazade!

Det bor en alien i min postlåda

Jag beställde just mitt europeiska sjukvårdskort, och precis när jag var färdig med ansökningen så kom dagens post, och gissa vad där fanns? Mitt europeiska sjukvårdskort. Antingen är de onaturligt snabba på FPA nuförtiden, eller så hade det beställts automatiskt tidigare. Spännande!

Rock mafia

Rock Mafia - The Big Bang
Ignorera att Miley Cyrus är med och lyssna på sången. SÅ bra.

Norsk humor

Jag fick plötsligt en såndär megakraftig deja-vu från när jag o Lotta satt och skrattade åt norska ord. Inte heller nu kan jag på något sätt kontrollera mina skrattattacker.
Hon skrev ett inlägg om det, jag tänker helt sonika stjäla hit det, såhär skriver hon i april förra året:


"Tänk vad roligt det skulle vara att tillbringa en sommar i Norge.
Varför? Jo för deras insekter har awesome namn!

Groda = Frosk
Geting = Veps
Broms = Klegg
Fjäril = Sommerfugl
Nyckelpiga = Marihöne

...men bäst av allt:
Grodyngel = Rumpetroll

Kan ni fatta!?! Kempegrejt! :D"

Mitt drömhus

Mitt drömhus har jag sett här redan. Ett antal gånger. Här finns så fina hus! Idag såg jag ett hus med en stor inglasad veranda med rottingmöblemang, och utanför ett stort klätterträd med olika platåer byggda av plankor. Det var så otroligt charmigt att jag ville gå in och aldrig komma ut igen.

Några random pastellhus. So cute!

Teckenspråk

Idag har jag haft teckenspråkskurs igen - och herregud vad det börjar vara svårt! Vi har gått fyra gånger nu sammanlagt, av åtta, men vår lärare beter sig som om vi aldrig gjort annat. Idag fick jag helt högstadie-flashback när läraren försökte förklara en grej för mig och jag inte förstod någonting fastän hon upprepade sig hur många gånger som helst. "Vilket stjärntecken är du?" var det hon ville veta, och där satt jag och såg dum ut. Har insett att jag, fastän språket annars inte är ett problem här mer, har hemskt svårt att läsa lärarens läppar. Hon har ganska kraftig halländsk dialekt, så hon mimar annorlunda än jag skulle göra.
På tal om språk, så fick jag  frågor om hur länge jag har kunnat svenska. En av mina klasskompisar tyckte min finska accent var så kraftig, och ville inte riktigt förstå när jag förklarade att vi talar såhär. Inget fel på mig, isåfall på hela finlandssvenska (Helsingforsiska) dialekten. Eller högsvenska, som jag försöker övertala Marcus att det är jag talar!

Och en helt annan grej - jag har fått en ny cykel! Äntligen! Taxichauffören tittade konstigt på oss när Marcus sa att paketet nog rymdes in förra gången, och så sa han "Men hur ofta köper ni cyklar riktigt?". Nu är den låst med dubbla lås, ska se hur länge jag får hålla den här!

Hej, jag är Tarja från Finland

Jag är folkbokförd i Sverige nu. Under fel namn. Tydligen är även det att jag blev folkbokförd här ett misstag; eftersom jag ska stanna mindre än ett år borde jag inte ha fått bli bokförd överhuvudtaget. Så Marcus fick avslag, men jag blev bokförd i misstag. Score.